"Kan du länka min blogg, snälla?"
Nej, varför ska jag länka er blogg bara för att? Visst, alla vill väl ha massa besökare osv. men vart tror ni jag fick/får mina besökare ifrån? Inte via att fråga massa folk om att länka, jag har själv jobbat ihop mina besökare, varför gör inte ni som frågar efter länkar på bloggar också det?!
Skulle jag säga ja till vardena länkbyte eller person som frågar om länk, så skulle min blogg enbart bestå av det, nej tack!
Skulle jag säga ja till vardena länkbyte eller person som frågar om länk, så skulle min blogg enbart bestå av det, nej tack!
Jag gör inga länkbyten eller länkar folk bara för att!! Jag länkar folk om jag vill det, eller tipsa om en blogg.
Alltså, seriöst, varför inte bara respektera?!
Seriöst, har man skrivit nåt i ett inlägg, och någon inte läser hela, och man skickar ett "Läs inlägget kanske?" eller
Istället för ett argt svar, så kan ju man ju istället skriva "Oj, missade det, sorry" eller nåt, äre så svårt eller?
"Men läs inlägget?", då får jag tillbaka jätte arga svar, svar som "Jag läste inte inlägget alls", eller inga svar alls.
Alltså, ni som ger mig arga/dumma svar för att jag skriver till er att läsa mina inlägg, läs för f*n mina inlägg då om ni
inte vill att jag ska säga till?!
Istället för ett argt svar, så kan ju man ju istället skriva "Oj, missade det, sorry" eller nåt, äre så svårt eller?
Jag vill bara glömma, men det jagar mig fortfarande
C O P Y R I G H T ©
Jag blev ju dumpad sent i torsdags kväll förra veckan, jag mådde skit dåligt, jag grät en massa, jag grät till sömns, jag grät på morgonen dagen efter i telefonen när jag pratade med en kompis. Min låtsaspappa tyckte att jag skulle åka hem till min bästa killkompis, som vi hade bestämt, jag höll med.
I lördags natt låg jag och tänkte på allt det här, hur han sårat mig ordentligt när han dumpade mig via msn,
I lördags natt låg jag och tänkte på allt det här, hur han sårat mig ordentligt när han dumpade mig via msn,
jag föröskte, men han ville inte, det va plötsligt slut, efter mer än 4 år tillsammans, vi hade också varit förlovade i över 2 år.
Och som ännu ett knivhugg i hjärtat, kom det fram att han inte hade älskat mig dom senaste månaderna, det knäckte mig totalt.
Allt det här jagar mig, jag vill bara glömma, jag vill inte mer, jag vill inte att dessa minnen ska jaga mig,
jag är färdig med honom, det är slut.
Bara för att jag visar en massa leenden, skrattar en massa med kompisar, så betyder inte det att jag mår bra,
Allt det här jagar mig, jag vill bara glömma, jag vill inte mer, jag vill inte att dessa minnen ska jaga mig,
jag är färdig med honom, det är slut.
Bara för att jag visar en massa leenden, skrattar en massa med kompisar, så betyder inte det att jag mår bra,
jag mår verkligen skit fortfarande, inombords. Jag hade tydligen inte kommit över det här helt.
Jag ville bara skriva av mig, mamma har försökt tröstat mig också, med att jag ör bara 20 år, jag har hela livet framför mig,
Jag ville bara skriva av mig, mamma har försökt tröstat mig också, med att jag ör bara 20 år, jag har hela livet framför mig,
en kille ska inte behöva trycka ner mig, det finns fler killar. Tack för dina tröstande ord mamma ♥
It's over... I tried, but you didn't listen to me...
Efter mer än 4 år tillsammans, och mer än 2 års förlovning... plötsligt äre bara slut...
Jag och Martin har gjort slut, det va hans val, det va han som lämnade mig, anledningen är privat och det är bäst för oss båda att anledningen till att han lämnade mig inte ska komma ut. Men jag kommer alltid att bära med mig orsaken/orsakerna.
Det va som två stora knivhugg i hjärtat på mig...
Jag mår verkligen skit dåligt, och kommer göra det ett tag, jag älskade honom jätte mycket.
Jag mår verkligen skit dåligt, och kommer göra det ett tag, jag älskade honom jätte mycket.
Så det är ingen idé att ni frågar hur jag mår, läs istället och respektera!
